For you who start school.
I know that right now on for instance, Facebook, there's a text spreading to those who start school now again. I just thought I'd bring it up here too.
I'm sure that everyone knows that it might be a little scary to go back to school after a long break. Maybe even new students have started as well. Think a little extra about that you have no idea of what just that person goes through or has gone through. You don't know what happens inside that person's four walls, so don't you even dare to judge him or her after the way they dress, how they walk, how they talk, what choises they make, what they can and what they can't, who they hang out with etc etc. That even goes for when it comes to your other classmates that aren't new. I'm sure you don't know them all anyway. Think before you say anything, cause words hurt more than anything else. Believe me, I know what I'm talking about. The reason for why I choose to go out with this is because I sometimes wish that people from my old school and also my new school could think about this and could have thought about it. Yeah, pretty much everyone, if I'm honest. Not just in schools, but also at work. Your concern, and just a simple "hello" and a smile can save lives. Let this sink in, before you decide to hurt somebody. Do you really wanna be the reason for why someone commits suicide, that an angel leaves the earth because of you? Think about what you say and do, before you say or do it. But if you, as a bully, read this and thinks "I don't really care", then I wish you the best of luck to being forced to live with the terrible feelings of guilt you'll have if your victim commits suicide, and when everyone turns their back at you, so you'll get to taste your own medicin. I hope this gave you who reads something to process. Who are you in this? The bully...or the victim?
No matter what kind of roll you play in this, you don't feel good, and people who doesn't feel good need help, even if they often don't realise it themselves. If there's anyone out there who feel that this text hits you straight in the heart cause you feel like you can relate to what I'm writing, I'm here for you if you feel like you wanna write down your feelings to someone who listens and doesn't judge. To get to my Facebook and maybe send me a message, click ->HERE<-
xxoo
---------------------------------------------------------------------
Jag vet att det just nu på bland annat Facebook går runt en text till de människor som börjar skolan nu igen. Jag tänkte bara sprida det vidare lite.
Som säkert alla vet så är det alltid lite nervöst att komma tillbaka till skolan igen efter ett långt lov. Kanske har även nya elever börjat också. Tänk lite extra på att du inte har den blekaste aning om vad just den personen går eller har gått igenom. Du vet inte vad som pågår inom den personens fyra väggar, så våga inte ens döma honom eller henne efter vad de har på sig, hur de går, hur de pratar, vilka val de gör, vad de kan och inte kan, vem de umgås med osv osv. Det gäller även när det kommer till dina andra klasskamrater som inte är nya. Jag är säker på att du inte känner de alla ändå. Tänk efter innan du säger något, för ord sårar mer än något annat. Tro mig, jag vet vad jag pratar om. Anledningen till att jag väljer att gå ut med detta är för att jag kan önska ibland att folk ifrån både min gamla skola och även min nya kunde tänka och ha tänkt på detta. Ja, egentligen alla om jag ska vara ärligt. Inte bara i skolor, utan även på jobb. Din omtanke, och endast ett enkelt "hej" och ett leende kan rädda liv. Låt det sjunka in, innan du bestämmer dig för att klanka ner på någon. Du vill väl inte vara orsaken till att någon tar död på sig själv, att en ängel lämnar jorden på grund av dig? Tänk då på vad du säger och gör, innan du säger eller gör det. Men om du som mobbare läser detta och tänker "det skiter väl jag i", då önskar jag dig all lycka till med att tvingas leva med de fruktansvärda skuldkänslor du lär ha om ditt offer tar sitt liv och alla vänder dig ryggen, så att du får smaka på din egen medicin. Jag hoppas att detta gav dig som läser en tankeställare. Vem är du i detta? Mobbaren....eller offret?
Oavsett vilken roll du har i detta, så mår du dåligt, och folk som mår dåligt behöver hjälp även om de själva oftast inte inser det. Finns det någon där ute som känner att denna text träffar dig rätt i hjärtat för att du känner igen dig i det jag beskriver, så finns jag här för just dig om du känner för att skriva av dig till någon som lyssnar och inte dömer. För att komma till min Facebook och kanske skicka iväg ett meddelande, klicka ->HÄR<-
Puss och kram
//Moa♥
