Till er alla där ute som snart börjar skolan igen...

Ska försöka samla kraft och dra igång denna bloggen, men för tillfället, satsar jag på min andra blogg, där jag för övrigt nyligen delade detta inlägg som jag kände jag kunde dela här också. En viktig sak att tala om.
 

"Skolstart... en av de tider på året, där många har ångest, ont i magen av tanken att behöva gå tillbaka. Och tro mig, jag förstår er. Det finns så otroligt många här ute, i Sverige, i Europa, i världen som mår dåligt inför skolstarter.. mycket, tack vore hur andra människor behandlar varandra. Ett ämne som spelar så stor roll men som allt för många blundar för. Ett ämne, en handling som förstör fantastiska människor, som skördar oskyldiga liv vartenda år. Ett ämne som mörkläggs då det ”förekommer inte på våra skolor..” eller ”barn är barn, ni vet hur dem är i den åldern” eller kanske har ni hört ”de bara leker, det är så dem gör” .. eee what?! Sluta blunda, sluta mörklägga, vakna upp och gör något åt detta eviga helvete.

Grattis till er som redan gissat ut vad detta ämne jag skriver handlar om. Och ni som tänker på ämnet mobbning, grattis, ni har rätt. Detta är ett ämne som ligger djupt inom mig, inte mitt favoämne att prata om men jag vet hur viktigt det är att berätta att ni, ni älskade människor som blir mobbade, har eller troligtvis kommer att bli när skolan börjar, ni är älskade och ni är värdefulla. Ni är aldrig, aldrig någonsin ensamma. Livet är värt att leva, även om det inte känns så. Ni har en ljus framtid framför er, kämpa på, jag finns alltid här för er, kämpar för att få någon slags rättvisa. Mobbning, är något som aldrig ska få ske, inte när vi kan göra något åt det.

Till er som börjar skolan igen, snälla, var snälla mot alla, visa ömsesidig respekt. Visst, man kan inte älska eller komma överens med alla, men att vara elak mot en annan människa, är aldrig okay. Med snällhet, gott hjärta, tålamod, ett leende kommer man längst. Hälsa på kamraten bredvid dig i klassrummet, i matsalen, på bussen eller kanske den du möter på stan. Var snäll, för man vet aldrig hur en person har det hemma eller hur man mår inombords.

Att vara elak, tafsa, slåss etc. är ALDRIG okay. Mobbning, kommer ALDRIG någonsin att bli okay, det är något fruktansvärt som kan få den snällaste människan att bli annorlunda. Den pratglada kan tappa rösten och bli knäpptyst, den glada personen kan tappa leendet, den piggaste personen kan tappa glöden, den positiva människan kan bli negativ.. Varenda litet ord ni säger till en annan person, kan personen i fråga lägga stor vikt på, så välj ord med omsorg. Var snäll, säg inga kränkande ord etc. Försök stå upp för varandra mot mobbningen. Tillsammans kan vi göra en skillnad.

Jag finns alltid här, jag vet hur ont det gör i bröstet att behöva gå in genom korridorerna medans folk skrattat och hånar. Hur ont det gör att bli inknuffad i skåp medans klasskamrater ser på och inte gör ett skit. Hur ont slag, sparkar faktiskt gör. Hur ord kan stanna så djupt inombords år efter man slagit sig fri.. Jag vet hur misslyckad man kan känna sig, ensam, förtvivlad. Som ett slag man försöker vinna men alltid förlorar. Men ni ska veta, oavsett hur ont det än gör.. oavsett hur meningslöst det känns, fortsätt kämpa, det är värt det, livet och framtiden är värd att kämpa för. Och jag vet att ni kan göra det. Jag tror på er.

Till alla er lärare, jag vet att det inte är lätt att se allt som sker. Men snälla, försök göra allt som står i er makt för att hjälpa och stötta. Dessa människor förtjänar bättre stöd än jag fick när jag gick i skolan, dem förtjänar mer, det gör alla. Jag är tacksam för er som gör allt i er makt, men det finns så många som måste sluta neka och acceptera att mobbning, det sker faktistiskt på eran skola, och kanske även framför era ögon.

Till alla föräldrar där ute, stanna upp och spana in era barn. Ser hon eller han ut som dem gjort innan skolan började eller har något förändrats? Förändrad aptit till mat? Leendet du brukat älska – har det börjat att försvinna? Glädjen i ögonen – gnistrar dem så vackert som alltid innan? Glöm inte bort att prata med era barn, spendera tid med dem, uppmana dem att göra det som dem älskar att göra – kanske det är att sjunga, dansa, rida, spela fotboll, hockey, innebandy.. vad det än är, försök få dem att göra det som dem älskar, det behöver dem och det förtjänar dem. Se till att tala om vad mobbning är och att det är oacceptabelt. Hjälp till att lära barnen att visa respekt, och vänlighet. Jag vet att många av er redan gör allt ni kan för att hjälpa era barn, i'm with you. Men det finns många som behöver höra att det är dags att vakna och visa framfötterna, visa vad som är rätt eller fel.

Till alla er elever där ute som börjar skolan, imorgon, om en vecka etc. NI ÄR ALDRIG ENSAMMA! Tillsammans står vi enade mot att stoppa mobbningen. Var snälla och stå upp för varandra. "


Många kramar från en som bryr sig och vill ert bästa,
Mickaela Persson



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: